Böcker 2002-2012

»Känner stor saknad efter er«
Ester Helldéns brev till Sverige från Södra Afrika 1901–1903

Ester Lekander följer med sin trolovade Adolf Helldén till hans uppdrag som missionär i Sydafrika. Men hon inser snart att hon inte varit tillräckligt förberedd på livet i det nya landet. Eftersom de inte är gifta får de inte bo tillsammans och Adolf reser på många uppdrag. Hon känner sig ofta ensam och skriver till familjen i Sverige om sin ensamhet och saknad.

Marian Pelér och Jan-Magnus Hallenberg, släkt till Ester Helldén, har sammanställt breven som Ester skickade hem till sin familj under sin korta vistelse i Sydafrika och Rhodesia.

Livslevande
trettio år med Liv i Sverige

Liv i Sverige får varje år ta emot väldigt många texter från sina medlemmar. Det är självbiografiska manus, varav en del så småningom blir böcker. Det är bidrag till antologier och det är kortare texter till föreningens medlemstidning.

Texterna i den här boken är ett urval ur antologier och intervjuböcker och ur medlemstidningar. Tillsammans speglar de den bredd i det berättande som oförtrutet försiggår runt om i landet. I det här fallet det skriftliga.

Döden på São Tomé
av Birgitta Lagerström

En berättelse om ett ouppklarat mord på São Tomé.

Sara och hennes väninna Louise ger ut tidskriften Kvinnor och brott och blir intresserade av mordet på den unga Gloria i São Tomé. Mordet har väckt förstämning bland svenska biståndsarbetare då Gloria varit anställd på svenska ambassaden.
Sara som tidigare har arbetat i Angola reser dit för att göra efterforskningar.
Det blir både ett sökande efter mördaren och en beskrivning av ett land med stora sociala klyftor där de med makt inte drar sig för att lura fattiga människor för att berika sig själva.

E-bok: Death in São Tomé

The young Gloria is brutally murdered in São Tomé, where she recently has moved with her husband. Is he the killer?

Gloria was born in Angola and had been working at the Swedish Embassy in Luanda.
The murder is shocking for the aid workers, and Sara from Sweden, who has worked earlier in Angola, wants her friend Louise to help her find the killer. Louise agrees that they should write about it in their magazine Women and Crime, but she herself would rather stay at her allotment garden in Stockholm. Sara must go to São Tomé on her own.

Hemgång
av Pelle Olsson

En nutidsroman om passioner, arbete och död
och en initierad berättelse om åldringsvården

Göran har alltid levt ensam och hans försök att få till ett förhållande har inte varit så framgångsrika, till skillnad mot brodern och hans lyckliga familjeliv. Men tillvaron håller på att förändras. Plötsligt är det flera kvinnor i Görans närhet som dras till honom och själv blir han modigare.
Men vad är det som händer på vårdhemmet Björklunden där han arbetar som sjuksköterska? Varför avlider så många av de boende utan förvarning? Och varför blir hans egna blodvärden inte bättre?
»Hemgång är alltså en samhällskritisk skildring av döden, som samtidigt lyckas med att vara både deckargåta och kärlekshistoria, allt skrivet med underfundig humor på snygg prosa. Verkligen inte illa, den här romanen förtjänar många läsare.« Tidningen Kulturen

Magdalena Ringius
av Boel Olsson

Konstnären Magdalena Ringius, född 1894 i Bohuslän. Hon var en älskad småskollärare men vill helst bara ägna sig åt måleri. Hon gick på Valand i Göteborg och studerade senare måleri i Paris. Hon målade i göteborgskoloristernas anda.

Åkersenap – 72 sonetter om en skärgårdskommun
av Walter Dan Axelsson

Dikterna och bilderna i boken är en sorts årskrönika över Österåkers kommun. Några dikter handlar om sådant som har med traktens historia att göra, annat har inspirerats av naturupplevelser eller vardagliga händelser i trakten.
Författaren har tidigare givit ut en nytolkning av Shakespeares sonetter. Så här skrev Carl-Johan Malmberg i Svenska Dagbladet 2009:» En vacker och ledig tolkning där rimflätningen och metaforiken är både trogen och ledig

Vägen till hjärtat – mitt liv som hjärtkirurg
av Christian Olin

»På ena sidan av patienten stod en beduinliknande figur. Bara glasögonen var synliga. Det var professor Clarence Crafoord som hade öppnat hjärtat…«

Så berättar Christian Olin om sitt första möte med en av de mest kända hjärtkirurgerna i slutet av 50-talet. En händelse som blev avgörande för Olins egen specialisering som läkare.

Vi följer författaren från barndomen på Stora Essingen i Stockholm, somrarna på Åland och medicinstudierna på Karolinska Institutet. Intresset för hjärtkirurgin väcktes under en tid då operationstekniken av hjärt­sjuka utvecklades språngartat. Olin fick genom studier och praktik utomlands lära känna den tidens stora kirurger. Men med bättre medicin och sundare levnadsvanor används kniven i dag i långt mindre utsträckning än tidigare. Läs intervju i Nya Åland

Ansiktet i händerna –
en berättelse om stroke av Jane Morén

Plötsligt en dag blev allt annorlunda. Mamman fick en stroke. I ett diktepos som sträcker sig över några månader fångar Jane Morén känslorna inför sin mamma och hennes sjukdom. Bilder från hela livet spolas fram.

Samtidigt som mamman kämpar för sitt liv kommer flygresenärerna i Europa ingenstans på grund av askmolnet. Och i Mexikanska golfen klibbar oljan ihop vingarna på pelikanerna.

»Hon ser som sin uppgift att fånga ögonblicket och stanna tiden. Fångar ögonblicket gör hon genom starkt visuella detaljer, som påminner om hur skört livet är och hur utsatt man blir som äldre. Dikterna följer moderns sjukdomsförlopp under några månader och registrerar inte bara skeendet utan även känslor, som pendlar mellan
hopp och fruktan. En gripande läsupplevelse.«
Ulla Siljeholm i BTJ:s Häftepos 11113531

”” //..Det fungerar utmärkt att lägga den lilla världens drama intill den stora. Allt blir så konkret med omvärldens kaos som fond. Och Jane Moréns språk och hennes förmåga att prosalyriskt skildra det hela imponerar, vilket gör att jag definitivt kommer att försöka hålla mig ajour om hennes fortsatta författarskap”.

Ingemar Nilsson, Tidningen Kulturen och Norrländska socialdemokraten.

Fler recensioner

Ansiktet i händerna har fått litteraturstöd från Statens kulturråd 2011

Slutsåld

Tusen systrar ställde krav
Antologi
redaktion: Ingrid Sillén, Eva Schmitz, Eva Lindqvist, Vera Almroth

Ett 40-tal kvinnor berättar i denna minnesbok varför de gick med i kvinnorörelsen på 70-talet och vad det betytt för dem. För många var det en omvälvande period som har satt spår för resten av livet. Även två män kommer till tals.

Medverkande: Birgitta Bolinder, Gunnel Granlid, Greta Sörlin, Louise Waldén, Berit Wahlgren, Dea, Birgitta Lagerström, Berit Wilson, Anna-Lisa Bäckman, Maud Hägg, Barbro Werkmäster, Agneta Wirén, Gunnar Bäck, Bea Bergmann, Barbro Andréen, Inga-Lisa Sangregorio, Anita Berger, Solveig Andersson, Solveig Roth Johansson, Ebba Witt-Brattström, Nadja Gruberg, Eva Lindqvist, Ingrid Sillén, Inger Jalmert-Moritz, Kristina Wallstén, Eva Schmitz, Valborg Lindén Jonsten, Reneé Frangeur, Tora Friberg, Monica Roselius, Sonja Wahlstein, Gudrun Lodin, Kristina Nätttorp, Vera Claesson, Britt-Marie Lamm, Gunilla Nordenfors, Kerstin Norlander, Kerstin Ellert, Maud Söderberg, Eva Gustafsson, Louise Björkman, Christina Duvander, Britt-Lousie Hemmingsson, Anne G Perna, Doris Dahlin, Marie Selander, Gunilla Szemenkár, Sapphos döttrar, Dick Urban Vestbro

Artikel i Skånska Dagbladet

En bok om ett föräldraskap som blev lite annorlunda än man tänkt sig.

»Språket är enkelt och många föräldrar kan känna igen sig men boken borde också kunna passa som
information till andra som behöver kunskap om hur det är att vara förälder till barn med funktionsnedsättning.«
Kitte Andersson, Bibliotekstjänst

Inbunden, 144 sidor.
160 kr + porto.
Rea 40 kr

Beställ

Flickan från fyren av Lotta Silfverhielm.

För snart hundra år sedan bodde familjen Hörlin med nio barn på Understens fyrplats, en klippa i Ålands hav.

»Bilden av syskonen är psykologiskt övertygande och miljön, som egentligen är det centrala i berättelsen, är väl beskriven. Boken avslutas med ett faktaavsnitt om Understen och en uppsättning klippark för ett eget fyrbygge. Den bör lämpa sig som bredvidläsningsbok inom SO-ämnena för barn i mellanstadieåldern.«
Brita Broberg, Bibliotekstjänst.

Mer om Lotta Silfverhielms böcker

Redaktörer Jane Morén och Ingrid Sillén.

Hur väl rustade är barnen för morgondagen? Blir deras behov tillgodosedda? Får de vara med och säga sin åsikt? De flesta barn och unga i Sverige har det bra, men det finns stora riskgrupper.Nästan 400 000 lever med föräldrar som missbrukar eller har ett missbruksbeteende, 200 000 lever i fattigdom. Vilka beslut ska fattas för att bryta den negativa trenden?Ta parti för barnen  är en reportagebok vars yttersta syfte är att få beslutsfattare och politiker att förstå att tidiga insatser för utsatta barn lönar sig. Boken presenterar aktuell forskning och nya projekt och intervjuar både barn, unga och vuxna som arbetar med barn.

Ta parti för barnen gavs ut 2010 på Migra förlag och var ett samarbete mellan 40 organisationer.

“Innehållet är tankeväckande, debattskapande och ändå, trots allt, positivt eftersom man också skildrar lyckade insatser och beskriver effektiva framgångsfaktorer. Även om boken riktar sig till politiker och beslutsfattare, är den också av stort intresse för den “läsande allmänheten”, dvs. alla vi som oroas för de ökade klyftorna inom skola och barnomsorg.” Lektör Elisabeth Eliasson Roos,  BTJ.

Fest var dag. En vegetarisk kokbok av Katri Melander.

En vegetarisk kokbok som Katri Melander gjorde som ett projektarbete i Kunskapsgymnasiet i Göteborg 2008/2009. Under ett halvår har hon dokumenterat familjens mat, såväl i vardagen som vid festligare tillfällen. Boken är en hyllning till hennes föräldrar, främst hennes mamma, som alltid lagat god vegetarisk mat.

Nyutgåva av Kom älva kom skälva kom häxa av Helga Henschen. 

Om denna bok som kom ut första gången 1962 skrev Helga Henschen: Man vet att man står vid en avgrund – man måste se det fasansfulla i ögonen. Men ändå klättrar man opp på berget och sjunger röda sånger. Ångesten måste bekämpas. Bilder från barndomens lekar och drömmar, besvärjelser och toner ur sagor och folkvisor är mig till hjälp och styrka och stor glädje. Vilket inte hindrar att jag lever intensivt i nutiden. Men jag finner inga gränser mellan barndom och vuxenliv. Eller heller mellan liv, konst och politik.
För mig är dikten, liksom all konst, ett led i en motståndsrörelse. Mot tekniken som vill förslava oss, och mot all hjärntvätt som vi utsätts för.

Bland fiskare och småbönder på Rödlöga av Britt Bogren Ekfeldt

Britt Bogren Ekfeldt har samlat historiskt material om de bofasta på ön Rödlöga.

Slutsåld

KANELTIMMEN
av Jane Morén

»Boken är full av de känslor som
väcks av mötena med de gamla: vemod, sorg, kärlek, ilska, glädje … Den berättar om Fanny som stoppar om sina tygdjur i sängen, Paul som lyssnar på opera och drömmer sig tillbaka till Venedig, Stella som bara vill dö, och alla de andra som väntar på hemtjänstens besök i sina små ettor eller stora
patriciervåningar. … Boken är gripande och berörande för att den låter läsarna få delta i dessa möten.«
Ingela Björck, Bibliotekstjänst

Läs ett utdrag ur boken.

Så här tyckte läsarna om Kaneltimmen

Kommunalarbetaren intervjuar Jane Morén

Kaneltimmen har fått Litteraturstöd av Kulturrådet 2008

KALLET, DÖDEN, KÄRLEKEN- en sjuksköterskas livsberättelse
av Pelle Olsson

Karin Borgström, född 1912, driver igenom sin högsta önskan att få bli sjuksköterska trots familjens motstånd. Som ung elev efter utbildningen på Röda Korset tvingas hon i närkamp med demoniska översköterskor och överlägsna professorer. Fritiden är obefintlig och lönen noll kronor. Ändå är arbetsglädjen självklar liksom hängivenheten för yrket.

Många hinder finns på vägen fram till examen. Ett av dem är kärleken, det är det farligaste av allt för den som vill ägna sig åt kallet att vara sjuksköterska. Författaren Pelle Olsson är själv sjuksköterska och son till Karin Borgström.

Bilder från Jemen
av Eva Lundbladh

Eva Lundbladh arbetade som sjuksköterska i Jemen genom Rädda Barnen i flera omgångar från 70- till 90-talet.
I boken berättar hon om sitt arbete med fotografier från landet som en gång kallades ”Det lyckliga Arabien”

Urtaggen
av Yngve Östberg

Fy en sån ful unge! En vackrare välkomsthälsning hade han väl kunnat få, ungen som kallades Urtaggen. Han kom till världen på 1920-talet i en familj där pappan slet som flottare på Dalälven och där mamman, kuvad och utan förmåga att visa kärlek, fick honom att känna sig udda och utanför. Författaren Yngve Östberg föddes 1923 i Österfärnebo socken. Varför var de så hårda mot honom och varför var stämningen mellan föräldrarna så kärlekslös? Stämde det som hans mamma sa att han bara var en fosterunge?

Hur kunde pappan, känd som glad och sällskaplig bland sina arbetskamrater, vara en sådan tyrann i hemmet? Och varför kunde inte mamman försvara pojken utan snarare bygga på rädslan inför vad som skulle hända när pappan kom hem från arbetet.

Frågorna får aldrig några svar, och så småningom mildras förhållandena, det finns stunder av närhet mellan den unge pojken och pappan. Men den bittra smaken från barndomen försvinner inte och författaren kommer att brottas med frågorna under resten av sitt liv.

Yngve Östberg dog precis när boken skickats till tryckeriet och fick aldrig se sin bok i tryck.

Siws liv av Siw Eriksson
Siw var inte större än att hennes stjärt fick plats i mammans hand när hon föddes sex veckor för tidigt i slutet av 30-talet. 
»Lämna bort henne och skaffa en ny!«

Osentimentalt och med humor skildrar Siw Eriksson sin uppväxt i Dalarna och den mödosamma vägen till att bli vuxen. Om skoltiden på Eugeniahemmet där hon saknade sin mammas kärlek, om tiden på ålderdomshemmet för att det inte fanns något annat ställe för henne att bo på. Om utbildningen på folkhögskolan där hon hittade kamrater för livet och 60-talet då hon fick tampas med Avesta kommun för att få en egen bostad. Trettio år senare, 1994, kom LSS, Lagen om stöd och service till funktionshindrade, då hon som 55-åring äntligen kunde börja leva ett relativt självständigt liv. Siws ger inte upp, med envishet kräver hon samma möjligheter som andra. Boken är samtidigt en berättelse som speglar handikapphistorien under 1900-talet.

Den dolda könsdiskursen – om mödrar, söner och frånvarande fäder
En forskningsrapport från Göteborgs universitet. 
Det finns en stark föreställning om att struliga killar till ensamstående mammor behöver manliga förebilder. Men på vilken sätt ska sönerna kompenseras för den frånvarande fadern och hur påverkar socialarbetarnas egna föreställningar om kön, kärnfamilj och heterosexualitet besluten om insatser?

Författarna till den här boken menar att det krävs ett utvecklat genusperspektiv i det sociala arbetet och att verksamheten hela tiden måste uppdateras och sättas i relation till hur samhället förändras.

Boken är en del av projektet Betydelsen av manliga förebilder – om socialtjänstens insatser för ensamstående mödrar med söner vid Institutionen för socialt arbete vid universitetet i Göteborg.

Vi är den nya familjen
Hur ser vardagen ut och hur får man livet att gå ihop? Det ville vi ha reda på när vi uppmanade vi medlemmar i Makalösa föräldrar och Liv i Sverige att skriva om Den nya familjen. Alltså den ensamstående föräldern, fosterfamiljen, den ombildade familjen.
Bidragen samlades i boken Vi är den nya familjen under avsnitten: Den ensamma mamman, Den längtande pappan, Den ombildade familjen, Nya mönster.

Deltagande författare: Dragica Ristic, Madeleine Lönnö, Anita Adam Jonsson, Åsa Tova Berg, Jane Morén, Agneta Larsson, Anita Sandwall, Eva Sundberg, Maria Halvarsson, Ulf Truffe, Eva Fridlund, Madde Larsson, Maj-Britt Kung, Peter Jacobsson, Monica Pettersson, Anamarija Todorov, Jane Morén och Ann Nordberg, Josef Kurdman, Eva-Karin Schönbeck, Margareta Bäck-Wiklund

Ett samarbete mellan Makalösa föräldrar och Liv i Sverige.