Böcker 2013-2020

Biominnen
red Holger Nilén, forskartext av Carina Sjöholm

Liv i Sverige bjöd in till ett upprop om minnen av biobesök. Ett femtiotal texter finns i den här antologin.
”Många berättelser om biogående … handlar om ett annat Sverige då det inte fanns lika många sätt att se film som idag.” Det skriver forskaren Carina Sjöholm i antologins sista kapitel. Hennes doktorsavhandling Gå på bio. Rum för drömmar i folkhemmets Sverige handlar om olika upplevelser av att gå på bio under 1940- och 1950-talen, vad som hände före, efter och omkring själva filmtittandet. Utgiven i samarbete med LiV i SVERiGE

Som om jag inte borde finnas
av Pamela Delefors

I denna självbiografi får vi följa en flickas uppväxt i Göteborg under 1960- och 1970-talet. Hon växer upp med en mamma som inte förstår ett barns behov och omgivningen ser inte heller. Mammans beteende blir allt märkligare och dottern får sin tröst i en religiös organisation.

En Liv i Sverige-bok

Broderier och reflektioner i coronatid
red Ingrid Sillén

Våren 2020 var ingenting sig likt. Alla aktiviteter i Sättraby bygdegård ställdes in. Ingen Valborgsmässoeld, inget gemensamt midsommar­firande.
Men då kom idén om ett broderiprojekt. Ett broderikit fanns att hämta på Garnboas trappa. Vi bjöd också in till skrivande om coronavåren.
27 personer lämnade in sina broderier och fem skrev texter. I det här häftet finns allt samlat.

De tusen milens längtan av Christina Larsson

Författaren minns de första ljusa åren som missionärsbarn i Kongo. Varför kunde det inte fortsätta att vara så? Varför lämnade föräldrarna bort sina egna barn för att missionera bland barnen i Kongo?
Berättelsen blir en uppgörelse med mamman vars religiösa fundamentalism skapade rädsla och övergivenhet hos barnet.
Men med hjälp av terapi kan författaren försonas med sin mamma som hon ändå såg som sitt livs viktigaste medmänniska.

En Liv i Sverige-bok

Gemenskap och samarbete i kollektivhus och bogemenskap
red Elsa Grip, Kerstin Kärnekull och Ingrid Sillén

Intresset för olika former av bogemenskap ökar och runt om i Sverige är många nya kollektivhus på gång. Samtidigt har flera befintliga kollektivhus hunnit fylla både 20 och 30 år.

Erfarenheterna har samlats i boken Gemenskap och samarbete som nu kommer ut i sin tredje version.

Här finns konkreta förslag om hur kollektivhus bör planeras, byggas och förvaltas; hur man ordnar finansiering och bra avtal med bostadsföretag; hur man kan fixa matlagning, trevliga husmöten och ett gott samarbetsklimat.

Boken riktar sig till bostadsföretag, politiker, arkitekter och alla som är intresserade av kollektivhus och bogemenskap.

Ges ut av föreningen Kollektivhus NU och Migra Förlag.

Vi gör vad vi kan – volontärer om flyktingmottagandet i Sverige från 2015

Ett 50-tal personer berättar i boken om sitt engagemang när det gäller flyktingmottagande, hur de grep in med tid och pengar, kunskaper och egna erfarenheter där samhället i övrigt inte hann med.

Frivilliga insatser i migrationen är inte unikt i vår historia. Ända fram till 1941, då Statens flyktingnämnd bildades, fick människor som tagit sin tillflykt till vårt land förlita sig på med­människor, släktingar och bekanta, föreningar eller intresseorganisationer, där Röda Korset intog en särställning. Det berättar forskarna Jesper Johansson och Malin Thor Tureby i bokens slutkapitel.

Utgiven i samarbete med Liv i Sverige.

Bortom det sagda. Noveller av Ingrid Sjökvist

En kvinna följer med en man till en ensligt belägen stuga. Hennes förhoppningar inför en helg på tu man hand är höga. Men vem är han egentligen?
En annan kvinna väntar på restaurangen på den som aldrig kommer, och får källarmästaren att minnas sin egen väntan.

Den gamla damen som hoppas få bjuda sin baneman på blåbärspaj, har hon verkligen levt ett dubbelliv eller tror hon det bara?

Ingrid Sjökvist kan konsten att inte skriva för mycket. Som läsare får vi själva fylla i där texten tar slut. Här möter vi människor som inte uttrycker vad de vill, deras stumhet är påtaglig. Vad väntar de sig egentligen?

Det är lugnt morsan av Elisabeth Ritchey

Hur klarar man av att leva vidare när en älskad son dör?
Elisabeth Ritchey berättar i sin bok om sorgen och saknaden efter sonen som dött av missbruk. Minnen av honom blandas med tvivlet på sig själv som mamma. Sonens ständiga försäkran: Det är lugnt morsan! är ett mantra hon hela tiden måste förhålla sig till. Gjorde hon verkligen allt för honom? Kunde hon inte ha gjort mer? Skuldkänslorna river och bränner, de förföljer henne och gör livet nästintill outhärdligt.

För att försöka förstå vänder hon på alla tänkbara stenar: sonens uppväxt, hans högkänsliga personlighet, relationen till pappan, de senaste forskningsrönen om beroendesjukdomar. Hon letar efter svar i sonens egen bok som han skrev året innan han dog: Välkommen till helvetet (av Alexander Ritchey). Till slut faller pusselbitarna på plats. Då ser hon också sin egen roll som medberoende.

Vildvin och vildsvin
av Birgitta Lagerström

Birgitta Lagerström har ett hus helt täckt med vildvin i den lilla byn Peyrefitte du Razès i södra Frankrike nära Pyrenéerna.
Birgitta och hennes man reser runt bland gamla katarruiner och solrosfält eller sitter i stillhet och obeskrivlig frid på terrassen under vita rosor och vinplantor med korsord och dagstidningar, njuter av tystnaden som bara störs av binas surr och fåglarnas sång.
I tidningarna blandas hennes lugna liv med världens ohyggligheter medan hon skriver om sin lilla fredliga by.

Man får lära känna byn och dess fåraherdar, bönder och vildsvinsjägare som bor grannar med den medeltida staden Mirepoix, ett spännande kulturcentrum, och också få reda på vem som mördade skomakarens vackra hustru vars kropp hittades begravd under fikonträdet.

Remember to Water the Fig Tree
av Birgitta Lagerström

Birgitta Lagerström has a house in the small village of Peyrefitte du Razes in southern France near the Pyrenees mountains.
She and her husband Dag travel around among old Cathar ruins and sunflower fields or sit on the terrace underneath the white roses and vines with their crosswords and newspapers enjoying the silence, only interrupted by bees humming and birds singing.
Reading daily papers, her quiet life mingles with the world’s everyday horrors while writing about her peaceful village. You will get to know it and some of its residents living next to the medieval town of Mirepoix, an exciting cultural centre, and also find out who killed the shoemaker’s beautiful wife, whose body was found buried under the fig tree.

När ni andra sover
red Ingrid Sjökvist

Tjugo procent av den arbetande befolkningen i Sverige jobbar natt. I den här boken får vi träffa några av dem. De berättar om vad de gör på jobbet medan vi andra sover och hur det är att behöva ta sig till jobbet just när kompisarna ska ut och festa eller familjen har satt sig framför teven. Hur det är att behöva sova när barnen ska till träning, eller inte kunna följa med på midsommarfirandet eller nyårsvakan.

Vi får bland annat möta tidnings­budet som är noga med att släppa in tidningen försiktigt i brevinkastet för att inte väcka, nattsköterskan som tröstar med whisky mitt i natten, polisen som inser att hans närvaro gör skillnad och lokföraren som vaktar sitt lok om natten.

Dessa är bara några av bokens alla 26 röster, som tillsammans speglar mångfalden av allt det arbete som utförs nattetid i vårt land.

Tröttheten löper som en röd tråd rakt genom boken. Om den skriver också docent Göran Kecklund, Stressforskningsinstitutet, i det avslutande kapitlet.

Utgiven i samarbete med föreningen Liv i Sverige.

Våra liv – vuxna med ryggmärgsbråck tar plats
av Renée Höglin

De är de första med ryggmärgsbräck som inte bara nått vuxen ålder utan hunnit bli medelålders och ännu äldre. Förr dog nästan alla strax efter födelsen men med förfinad medicinteknik och bättre vård överlever de flesta och blir vuxna i dag.

Renée Höglin, själv förälder till en vuxen son med ryggmärgsbråck, skriver initierat om sitt eget föräldraskap och om de iakttagelser hon gjort sedan 70-talet beträffande villkoren för att vara anhörig och vistas i en funkisvärld som omvärlden vet alltför lite om. Hon intervjuar också ett antal personer med ryggmärgsbråck som berättar om hur deras liv utformades.

Vänd andra kinden till
vandring i flyktingarnas och vapenexportens land
av Olle Sahlström

Det var sommaren 2015 vi vandrade, från Göteborg till Karlskogas vapenfabriker. Månaderna innan Sverige exploderade i solidaritet. Ett år då flyktingförläggningar attackerades. I en tid då debattens vågor gick höga också om svensk vapenexport.
Vår väg kantades av möten med flyktingar, soldater, fredsaktivister. Vi ville lyssna, inte fastna i oförsonlighet, ställa frågor om krig, flyktingskap och vapenexport.
Hur ska vi göra om vi inte vill vika oss för våld och förtryck, men inte heller svara med samma mynt, möta våld med våld, förtryck med förtryck? Finns en tredje väg?
Olle Sahlström

Min ensamma pappa av Sven Ginsburg

Utåt sett en välmående, ljus och socialt lyckad familj. Men bakom ytan döljer sig ett mörker. En pappa som inte vet hur han ska hantera sin roll som far och som inte har någon att prata med om sina tillkortakommanden. En pappa som med tystnad bestraffar sina närmaste och flyr till ensamheten på isiga fjällvidder och blåsiga hav. Och en överansträngd mamma som kämpar för att tillgodose den stora barnaskarans behov samtidigt som hon drömmer om ett annat liv.
I boken skildrar författaren barnets längtan efter att bli sedd, och hur rädslan för att göra fel, säga fel, vara fel, påverkar barnets självbild. Det är en osminkad beskrivning av en pappa – men också en längtan efter den person som borde lotsat barnet ut i världen.

Allt annat än gnäll
– en bok om barns klagorätt
Red. Ingrid Sillén, Jane Morén, Kristian

Sverige har liksom nästan alla länder i världen skrivit under Barnkonventionen 1989. Däremot hör Sverige inte till de länder som skrivit under FN:s tredje tilläggsprotokoll om en internationell klagomekanism som trädde i kraft 2014. Den ger barn möjlighet att vända sig till FN:s Barnrättskommitté om barnets rättigheter har kränkts. Detta först då alla möjligheter på det nationella planet har uttömts.

Boken belyser hur klagomekanismen skulle kunna stärka barns rättigheter och den juridiska tolkningen av Barnkonventionen.

Boken är utgiven av SAMBA – samarbete för barnen tillsammans med Fryshuset, Klassmorfar, Unga Örnar och Frälsningsarmén.

Rödlöga – Brev, berättelser och dagböcker under 1900-talet av Britt Bogren Ekfeldt

Författaren har samlat berättelser från befolkningen på Rödlöga eller med sådana som har anknytning till ön.

På Rödlöga känner alla varandra och många av nuvarande öbor har starka kopplingar bakåt och de flesta vet vem som är vem.

Boken ger ökad kunskap om hur vardagen såg ut under en tid med stora förändringar, både för den bofasta befolkningen och för sommargästerna.

När jag blir stor vill jag bli en sån tant som blöder av Birgitta Smiding

En självbiografisk berättelse som tar avstamp i en mammas självmord för att därefter låta smärtan fungera som ett nav kring makt och maktlöshet, passion, våld och missbruk.

Där finns dotterns ilska över att livet inte kunde ge mamman en annan utväg, hon som ständigt kritiserade ojämlik­heten mellan könen. Där finns också raseriet över det förtryck pappan utövade i familjen, han som alltid kämpade mot klassamhället.

Pappan var dotterns första stora kärlek, men hans behandling av mamman skapade sprickor mellan dem. Ändå lyser kärleken till både mamman och pappan igenom berättelsen där författaren söker ledtrådar till varför hon blev den hon blev.

En Liv i Sverige-bok

Is och eld
Mitt liv som metallkonstnär av B. Malin Gunnarsson

»Jag var varken planerad eller önskad.« Så börjar Malin Gunnarsson sin livsberättelse. Med den vann hon Liv i Sveriges manustävling på temat Mitt liv, mitt arbete.
Författaren knyter ihop berättelsen om yrkeslivet med privatlivet till en väl fungerande helhet. Samtidigt ger hon en målande bild av Stockholm från 50-tal till nutid, av arbete i stort och av tidsandan.

Läsaren får insyn i hennes arbete som metallkonstnär och de hart när omöjliga förutsättningar som råder för att kunna försörja sig på det. Hon ger en fördjupad insikt i hur det är att tvingas balansera på marginalen och vilka följder detta får i ett ekonomiskt ojämlikt förhållande.

En Liv i Sverige-bok

Till alla lycka bär av Ulla Ginsburg

Det är tidigt 70-tal och Ulla bor med några vänner i ett kollektiv. Hon strävar efter att hålla ihop sin nya familj med dess skiftande medlemmar, samtidigt söker hon utlopp för sitt sociala engagemang i en vänster som splittras allt mer. Efter studier på vuxengymnasium och en tids vånda söker hon jobb på Marabou. Där finner hon en oväntad lust och glädje, och tvingas så småningom att ompröva synen på sig själv.

Till alla lycka bär är en personlig skildring av några år i nära kontakt med många människor. Där förekommer också en hund i en viktig roll.

Berättelsen är på en gång rolig och sorglig…
med en ovanlig arbetslivsskildring med
kvinnogemenskap på chokladfabriken.
Åsa Moberg

Provläs några sidor ur boken!

Ur Bibliotekstjänst Häftepos 14118349
»Hon är en skicklig iakttagare och hennes beskrivning av livet i kollektivet är verkligen på kornet, allt från den bruna manchestersoffan till grälen om vem som har smitit från frukostdisken och däremellan de intensiva och spännande debatterna om hur man skall gå tillväga för att förändra samhället. För den som själv var med är det roligt att återuppleva denna tid, och jag tror att även en yngre generation kan ha nöje av Ulla Ginsburgs trevliga bok.«
Lektör Inger Wassenius

”… När Ulla Ginsburg efter ett par år som au-pair i London, 20 år gammal, återvänder till Sverige 1965 är det ett annat land än det hon lämnade.
Vietnamkriget har trappats upp och som svar på det bildar en upplyst och studerad efterkrigsungdom motståndsrörelser; i Sverige representerade av FNL-rörelsen och ett otal olika vänsterrörelser. Om den tiden som följde – från sent 60-tal till mitten av 70-talet handlar hennes bok ”Till alla lycka bär”.
… Vi som var med i denna dynamiska och hoppfulla tid, vi känner igen oss i Ulla Ginsburgs bok.”
Yvonne Gröning Dalademokraten

Några läsarkommentarer

Sandögubbar
Tio fantastiska skrönor från Gotska Sandön.
Texter av Birgitta Frostin och Ingrid Sjökvist, foton av Birger Svantesson

Birger Svantesson har ända sedan han var på Gotska Sandön första gången anat att det fanns dolda hemligheter och överraskningar i den stora, spännande skogen på ön. Och att det finns speciella och udda »Sandögubbar« lite här och var.

Nu har han fångat »gubbarna« med sin kamera och bilderna har inspirerat till bokens skrönor.

Vilja vara vanlig
om att vara förälder till barn med funktionsnedsättning

Uppföljning till kåseriboken Lite Lagom ovanlig som gavs ut i december 2010. Även den här boken innehåller en samling kåserier som är skrivna av föräldrar till barn och
ungdomar med funktionsnedsättning. En del texter har tidigare publicerats i RBU Stockholms medlemstidning Utsikt och en del är nyskrivna.

Kåserierna är som vanligt träffsäkra med en stor portion humor och en hög igenkänningsfaktor.
Maria Ennefors, som även denna gång har skrivit merparten av texterna, märkte vilket enormt behov det finns av att vi berättar om våra barn, oss själva och våra liv på ett sätt som människor kan relatera till. Ett samarbete mellan RBU och Migra Förlag

Läs några sidor ur boken!

Ett glas rött om da’n
red. Ingrid Sjökvist

Ett glas rött om da’n innehåller arton texter om människors förhållande till alkohol. Texterna byggerpå bidrag som Nordiska museet fick när de gjorde ett upprop där de bad om människors berättelser om sitt förhållande till alkohol.
Boken tar ingen alkoholpolitisk ställning utan bjuder på god läsning där skribenterna delar med sig av sina liv. Både sorgliga och roliga berättelser

Ett samarbete mellan Migra förlag och Liv i Sverige.

Ut vill jag, ut av Monica Grönlund

Monica, 17 år, vill bryta sig loss från en instängd tillvaro. Hon har alltid känt att hon inte passar in, att det inte finns någon plats där hon hör hemma. Efter att ha misslyckats med ett au-pairjobb flyttar hon till föräldrarna som nyss bosatt sig på Gran Canaria efter att ha sålt det älskade barndomshemmet i Kristianstad. Hon anstränger sig för att göra sina föräldrar till lags, men deras drömmar tycks mest handla om att hon ska bli självständig.

Till slut bryter hon upp och börjar på folkhögskola i Ljungskile. Där möter hon människor som blir viktiga för henne, men hon ger sig också ut på farliga vägar som att pröva på droger.

»Ut vill jag, ut« är en självbiografisk roman om en ung människas kamp på 1970-talet, om vuxna som sviker, om sökandet efter meningen med tillvaron, om att mogna och återfå självförtroendet.

Farsan, Spanien, kriget och jag
Kerstin Gustafsson Figueroa

Kerstin Gustafsson Figueroas pappa var en av tiotusentals som reste till Spanien för att kämpa för demokrati, men han talade inte mycket om den tiden. Efter hans död hittar hon ett kuvert där hela hans liv finns med. Bilder, anteckningsböcker, brev och viktiga papper. Hon använder dessa för att resa i pappans spår. Boken blir en personlig berättelse om det spanska inbördeskriget och en dotters relation till sin pappa.

Pilflätning – korgar och trädgård
Mona Malmqvist Sjöstedt

När Mona Malmqvist Sjöstedt började lära sig fläta korgar saknade hon litteratur på svenska om korgflätning. Nu har hon själv skrivit den boken med utförliga beskrivningar som steg för steg visar hur man flätar i pil. Förutom grunderna lär hon ut olika tekniker för bottnar, sidoflätning, kanter och skarvning.

Det finns också ett kapitel om att odla pil och hur man använder pilflätning i trädgården som plantskydd, kompost, spaljéer och staket.

Mona Malmqvist Sjöstedt fick Wadköpingsstipendiet år 2011 vilket har gjort det möjligt för henne att skriva boken. Förutom pilflätning sysslar hon med luffarslöjd (trådslöjd), spinner och tovar ull, väver, odlar och målar i olja. Hon har också höns av olika raser och deltar ofta på marknader.

Boken är slut på förlaget men kan beställas direkt av författaren Mona Malmqvist Sjöstedt här